Sverige har under lång tid rustat ned sitt försvar i takt med att omvärlden varit lugn, men nu när det säkerhetspolitiska läget har blivit allt mer oroligt gäller det att rusta upp igen, och det fort. Just nu ligger upprustningen efter och skulle Sverige bli attackerat har vi inte mycket att sätta emot. Det här är en del av bakgrunden till att krisberedskap och prepping kommit upp på tapeten igen. I december 2017 släppte Försvarsberedningen sin rapport om totalförsvaret. Där fastslår de att varje individ skall kunna klara sig minst en vecka utan hjälp från det offentliga. Läs mer om rapporten på Regeringskansliet. Med bakgrund av detta kommer här en liten genomgång för dig som är ny inom krisberedskap samt olika begrepp inom prepping.
Sverige kan lamslås vid en internationell kris
It-attacker slår ut el- och datanät och inom en vecka börjar svenska folket svälta och grips av panik. Orsaken är att Sverige saknar ett civilt försvar – samtidigt som stora delar av det militära försvaret inte klarar av att möta en modern angripare. Källa: DN.
En kris är en händelse som drabbar många människor och berör stora delar av samhället samt hotar våra grundläggande värden och funktioner. En kris avviker från det normala och innebär en allvarlig störning, eller en överhängande risk för en allvarlig störning, i viktiga samhällsfunktioner.
Krisberedskap är förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris.
Totalförsvaret består av både militärt försvar och civilt försvar. Det militära försvaret utgörs av Försvarsmakten medan det civila försvaret är den verksamhet i samhället som bedrivs för att skydda och säkerställa viktiga funktioner.
Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer när beredskapen höjs. Verksamheten bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer. Civilt försvar avser skydd av befolkningen, säkerställande av samhällsviktiga funktioner och övriga samhällets stöd till Försvarsmakten.
Survivalism är en rörelse av individer eller grupper som kallar sig survivalister eller preppers. Dessa förbereder sig aktivt för framtida kriser eller avbrott i samhällsstrukturen.
Ordet prepping kommer från engelskan prepare som betyder att förbereda sig. Begreppet används mer på individnivå och är inte ett vedertaget begrepp för samhällets funktioner för krisberedskap.
En prepper är en person som i olika omfattning förbereder sig för olika kriser. En prepper förbereder sig normalt mer än vad samhällets krisberedskap på en vecka förespråkar. En riktig prepper har ofta förråd för minst ett år och flera olika backup-planer beroende på krissituationer.
Betyder att du stannar hemma för att ta dig igenom en kris. Du använder dina förråd av resurser och gör dig redo att rida ut stormen. Detta är normalt det första steget och skulle situationen bli värre är nästa steg att bugga ut.
När situationen blir kritisk kan du behöva ta beslutet att lämna ditt hem och ta med din BOB och bege dig till din BOL.
Bug out bag eller Go bag är en väska som innehåller det du behöver för att lämna ditt hem och överleva under normalt 72 timmar. Väskan skall stå färdigpackad för att snabbt kunna lämna ditt hem. Läs här om vad en BOB kan innehålla.
En plats som är förberedd med resurser och dit du kan ta dig om du behöver lämna ditt hem. En typisk BOL kan vara en sommarstuga med vedspis och egen brunn och som inte är beroende av el.
Ett fordon som är förberett att använda när du behöver lämna ditt hem. I normala fall är det din vanliga bil med en extra ”vehicle bug out bag”, men det kan även vara en kraftigare 4-hjulsdriven Jeep/SUV/pickup som kan ta sig fram i svårare terräng.
Kan även kallas ”Emergency car kit” eller ”In car bag” lite beroende på syftet med väskan. I vanliga fall är det en förlängning av din BOB men med fokus på saker som hjälper dig om du kör fast med din bil eller om du skulle vara först på plats till en olycka.
Bug out route är en eller flera planerade vägar att ta när du buggar ut. Du bör även ha en övergripande Bug out plan för olika krisscenarion.
En EDC är något du bär med dig varje dag och kan till exempel vara en väska med dina vanliga prylar som dator, telefon, laddare men utökad med lite extra saker som ficklampa, powerbank, glasskrossare och annat som är bra att ha.
En Get home bag är som det låter en väska för att ta sig hem vid en kris. Det kan vara en utökad EDC eller en enklare BOB och innehåller det som behövs för att ta dig hem till exempel från ditt jobb vid en allvarligare krissituation. Innehållet variera beroende på sträcka att ta sig, men utgå från att du behöver ta dig hem utan fordon eller kollektivtrafik.
En Bug in bag är din väska eller krislåda med det du behöver hemma inför en kris. Normalt har du dina förråd och verktyg i ditt hem men det kan vara klokt att samla de viktigaste sakerna i en krislåda så alla i familjen vet var de finns. Skulle du behöva lämna dit hem utan panik kan du även enkelt lyfta in din BIB i bilen.
[…] det mycket om olika BOB, EDC, BOL med mera, och lugn du som inte fattade något nu, här finns en ordlista och genomgång av alla […]